onsdag 20 januari 2010

Köket


Vill börja med att tacka för de söta kommentarerna i föregående inlägg. Det värmer ända in i hjärteroten :)


Här hemma är det inte en lugn stund. Renovera, jobba sova. Tänkte kasta in lite bilder så ni får se :)






Idag har jag i alla fall försökt leta fram diskbänken och spisen. Ska försöka mej på lite matlagning idag. Blir nog sista gången med den där spisen och det ska bli UNDERBART.
Nu ska vi försöka bygga ihop den rivna sidan så vi kan kasta över allt som står i skåpen på den icke rivna sidan, till den nya sidan. Finns liksom ingen plats att göra av allt.
En sak är säker. Om det är svårt att hålla renoveringen till ett rum när man gör typ ett vardagsrum, eller sovrum, så är det ingenting mot vad det är när man renoverar köket. Det är grejer överallt. Misär var namnet. Nu vill jag bli klar. :)

3 kommentarer:

  1. Ujuj.. ja jag förstår att du vill ha det klart det nu.. men det kommer säkert bli superfint!! :)

    Kan ju höras snart. Puss bebjbi!

    SvaraRadera
  2. Det blir ju snyggt ju ;)
    Vi får se om jag följer med idag lr inte :)

    SvaraRadera
  3. Ni har fått jättefint - vilket jobb!
    Förstår att det är jobbigt att lämna ifrån sig barnen. Gudbevars, vet inte om jag hade klarat av det själv men klandra dig inte själv så hårt. Barnen kommer med facit i hand minnas sin barndom lite annorlunda säkerligen och jag tror dina barn vet att du älskar dem och vill deras bästa.

    Ja, angående vår katt Tintin så känns sorgen svår. Han finns i mina tankar hela tiden. Idag lekte vi ute på gården och det känns om en klump i magen att han ligger stel, kall och ensam i boden. Han borde ju vara här, springande mellan oss som han alltid gjorde, precis som en hund följde han oss. Jag är så glad att jag fann honom precis efter att det hänt. Jag slapp en stel och söndertrasad katt. Han var mjuk, varm och med endast blod ur munnen och nosen. Jag kunde lägga honom fint i kassen så att han kurade ihop sig med svansen omkring sig. Det känns ändå gott i sorgen att vi vet var han finns och att Bellen fick lägga en teckning hos honom. Ja, usch...jag tycker jag ser hans yviga svans i ögonvrån hela tiden.
    Ha en trevlig lördag.
    Kram!
    Sanna

    SvaraRadera